Jag längtar...

Först av allt vill jag säga att jag är den första som längtar efter snön under hösten. För mig får den gärna komma i början av november och jag brukar möta motstånd, främst från mina stockholmskollegor. Jag gillar verkligen vintern med härliga, soliga, snöiga vinterdagar, men...

...enough is enough. Är orolig för att snön kommer ligga kvar till midsommar.

Efter det här eviga snöandet och alla minusgrader så längtar jag verkligen till våren. Till soliga dagar med takdropp, värmande sol, krokusar som tittar upp i den lilla snö som ligger kvar. Jag längtar till rena, sopade cykelvägar, till fågelkvitter och musöron på björkarna. Jag längtar till att slippa sätta på Hugo byxor, body, fleecebyxor, fleecejacka, fuskpolo, överdragsbyxor, överdragsjacka, tumvantar, mössa och stora kängor. Jag längtar till att sätta på Hugo en munkjacka och joggingskor och släppa ut honom i sandlådan. Jag längtar till att tågen åter ska gå på räls.

Jag har verkligen varit insnöad den här veckan och jobbat i Västerås sedan i fredags då allt strul började. Sen dess har jag inte ens försökt ta mig till Solna. Men det är riktigt lyxigt att ha 20 minuters promenad till jobbet...

Höga snövallar hos mamma och pappa.
Var är sandlådan???

13 april förra året - hur troligt är det att det ser ut så här i år?

Längtar...

...längtar...