måndag 30 november 2009

Stora pepparkaksbaket

Äntligen advent! Stjärnorna och stakarna lyser upp det kompakta mörkret utan för fönstret och det är bara så mysigt. Skönt att gråtrista november äntligen är slut och man kan börja längta och se fram mot julen. Läste någonstans att vi bara har haft knappt 4 soltimmar under hela månaden – inte konstigt att man känner sig trött. Men just nu är det snö och kyla som står högt på min önskelista – det skulle bli bra mycket ljusare ute om det fanns lite snö som reflekterade det lilla ljus som finns. Men just nu verkar både snön och kylan långt borta. Undrar om det är någon idé att Hugo önskar sig en pulka i julklapp?

Helgen har varit bra och ganska produktiv. Har som sagt pyntat och så har vi så smått påbörjat att handla julklappar. I går var det även dags för stora pepparkaksbaket hos mormor och det blev en hel del pepparkakor bakade! Det börjar märkas att jag har varit med några år nu, för i år gick det riktigt bra för mig. Pepparkakorna blev släta, tunna och ändrade inte form från bakbordet till plåten. Mamma och Jennie hade däremot lite problem med att få till dem alla gånger och det var till och med lite svordomar ibland. Men när de förstod att man behövde ha MYCKET mer mjöl i degen så blev tongångarna lite gladare även från dem.

Killarna och Flora var hos pappa och hade det rätt bra där också vad vi förstod.

Badrumsrenovering nr 1 påbörjades idag, så nu är badrummet bara ett tomt skal. Allt porslin är borta och lika så väggar, golv och tak. Ska bli spännande att följa det arbetet och om de här 2½ veckorna som det beräknas ta går fort eller om man kommer tycka att det tar enormt lång tid. Vi får väl se. Före- och efterbilder kommer när projektet är klart.



Vi har försökt ta tomtekort på Hugo till våra julkort. Kan lungt påstå att det var lättare förra året när han låg där man la honom...


... i värsta fall får vi inte till något så då får ni hålla tillgodo med dessa.

Högläsning för Flora o Hugo



Baket har startat..


Mormor hade ansvar för tidtagningen...

... och ibland var vi tvugna att vara två som höll koll.

Resultatet!

Inga kommentarer: